Karlshamn Vislanda Bolmen Järnväg, KVBJ



Kort historik Karlshamn Vislanda

Det kombinerade järnvägs- och kanalbygget som utreddes på 1850-talet och som bl. a. skulle forslade småländska storskogarnas virke till utskeppning i Karls-hamn blev aldrig av. Planerna skrinlades men redan 1863 lät Blekinge läns hushållningssällskap majoren i Väg- och vattenbyggnadskåren C. A. Olivecrona att utreda kostnaderna för en järnväg från Karlshamn till sjön Åsnens södra strand. Därifrån skulle man sjöledes förbi Huseby komma fram över sjön Salen till Alvesta station dit södra stambanan då hade färdigställts.


Snart nog insåg man dock det olämpliga i en så komplicerad trafikanord-ning med omlastning, hamnanordningar kajer och isens en hinder vintertid.  Detta fick stadsfullmäktige i Karlshamn att år 1864 beslut om att utreda frågan om bygga en normalspårig järnväg mellan Karlshamn och Vislanda.


Utredningen genomfördes av löjtnanten W. Gagner, men tillräckliga medel kunde inte tecknas varför frågan fick vila i fem år 1869. Nya undersökningar påbörjades då och olika förslag om såväl normalspårig som smalspårig järnväg från Karlshamn till Vislanda togs fram. Slutligen antogs förslaget om en smalspårig bana av Karlshamns stadsfullmäktige den 15 juli 1870. Då revs samtidigt ett tidigare beslut om en normalspårig järnväg upp. Så bildades järnvägsbolaget Karlshamn Vislanda och järnvägsbygget började under ledning av ingenjören E. Sandell i februari 1872.


Den svåra inflation som rådde efter fransk-tyska kriget 1870-1871 hindrade inte järnvägsbygget och den 29 juni 1874 kunde järnvägen invigas av Oscar II. Vislandabanan är den äldsta av blekingebanorna om man bortser från den korta sträckan Sölvesborg Valje.


Under årens lopp hade ledningen för Blekinge Kustbanor, BKB, mycket att dis-kutera med Vislandabanans styrelse. Inte minst när det gällde att gemensamt utnyttja stationen i Karlshamn. Som rätt anmärkningsvärt kan noteras, att K. W. J. kunde byggas utan bidrag av statsmedel. Detta var något som Oskar II underströk såsom särskilt förtjänstfullt vid invigningen. Här kan såsom typiskt för den tidens järnvägstrafik återges en beskrivning av den första järnvägsolyckan på Vislandabanan: "Vid kollision med en oxe kastades en första klassens vagn ur spåret. Sedan vagnen åter inlyfts i tågsättet, kunde detta åter fortsätta efter några minuters uppehåll." Man får väl anta, att samtliga passagerare hjälpte till med "inlyftningen"! Den låga hastigheten som högst var 30 km/tim bidrog väl till att vagnen blev kvar på banvallen.


Järnvägen från Karlshamn förlängdes år 1888 genom att ett särskilt bolag till sjön Bolmen. Där tog halmstadsintressenterna vid och av-slutade 1 067 mm järnvägsförbindelsen mellan Östersjön och Kattegatt genom en egen järnväg, Halmstad-Bolmen som var klar år 1899.

Tvärbanan mellan Växjö-Tingsryd och Karlshamn Vislanda järnvägar över Urshult, kallad Hönshylte Kvarnamåla järnväg öppnades för trafik den 22 oktober 1900. Tre år senare gjorde denna järnväg konkurs blev först Växjö-Tingsryds järnväg ägare. Karlshamn-Vislandabanan köpte så sträckan Vislanda-Bolmen från och med 1 juli 1908 och slutligen även Hönshyltebanan år 1932.


   Karlshamn Vislanda Bolmen Järnväg omkring 1920
   © Skiss Ingmar Elofsson


Lutning Karlshamn Vislanda Bolmen Järnväg © Skiss Ingmar Elofsson


Tidtabell Karlshamn - Wislanda 1879
 

 

 
Karlshamn station 1940-tal

 
Asarum station 1940-tal

 
Gungvalastation 1940-tal

 
Svängsta station 1940-tal

 
Åkeholm station 1940-tal

 
Hemsjö station 1940-tal

 
Hovmansbygd station 1940-tal

 
Fridafors station 1940-tal

 
Ryd station 1940-tal

 
Norraryd station 1940-tal

 
Ålshult station 1940-tal

 
Ulvå station 1940-tal

 
Hulevik station 1940-tal

 
Torne station 1940-tal

 
Grimslöv station 1940-tal

 

 
Vislanda station 1940-tal

 

 

Du är besökare nr:    |   Logga in    |   Producerad av ColdStyle